lördag 31 mars 2012

SISTA MARKNADEN

Lördag 31 mars


Sista marknadsbesöket för den här resan, blev marknaden i Cap d´Agde. När vi gick omkring på den välordnade franska marknaden, kunde vi förstås inte låta bli att jämföra denna marknad med de i Marocko och Spanien. Kaoset och stöket i Marocko, och priserna förstås, t.ex. 1kg inlagda oliver; 6 sv. kr i Marocko, och från 80 sv. kr och uppåt i Frankrike. Marknaderna i Spanien, lite mitt i mellan; lite halvstojiga och mycket färgstarka! ( Framför allt skor!) Men visst är det härligt att varje land har sitt, det är det som är tjusningen med att resa! Att få uppleva olikheter och likheter... Fast kanske man inte ska jämföra så mycket, utan i stället ta vara på och glädjas åt att man får uppleva det varje land har att erbjuda!




Hamnen i Cap d´Agde; här ligger redan många båtar.


fredag 30 mars 2012

GODA GRANNAR

Fredag 30 mars


Här är rutten från Peniscola till Cap d´Agde... (som vi glömde lägga in igår!)


Våra roliga och trevliga engelska grannar Eileen och Richard, som vi hade besök av i går kväll. Visst är det märkligt att man kan plocka fram "skolengelskan" och föra ett riktigt vettigt samtal...! (Fastän det är nästan 50 (!!! oj då!!!) år sen man slutade skolan)

Vilken härligt ljummen kväll! Efter en ganska blåsig, med varma vindar, och VARM dag, ( Inga-Lill var tvungen att svalka sej några gånger i Medelhavet!) visar nu tempen på +20° och klockan är 20.00! "Det är svårt att tänka sej att det är så kallt och eländigt i Sverige!" säger Arne just när solen sakta försvinner bakom horisonten.
(Och här kommer våra härliga engelska grannar, och vi tar ett glas rosé tillsammans, och får en härlig pratstund (UTE) fram till 21.30, då det är dags att krypa in i våra respektive husbilar!)

Det är inte allt som vaknat till liv efter vinterdvalan!!!



torsdag 29 mars 2012

EFTERLYSES


Väl använd högersko passade på att slinka ur bilen på en mack/rastplats, någonstans mellan Peniscola och Franska gränsen. Men vad är väl höger utan vänster, och vänster utan höger!? Till ingen nytta alls! Så, vilket öde ska nu den vänstra gå till mötes?! Det behövs två för att det ska jämvikt här i livet...


Vi var först ut från ställplatsen i Peniscola på tisdagsmorgonen, just när den alltid lika vänlige st.pl.värden öppnade grinden. Nu hade vi bara ett mål i sikte, att passera gränsen och hitta en öppen camping. Vi följde N 340, men strax innan Barcelona drog vi in på motorvägen, AP7/E 15, för att strax efter denna stora stad (avfart 11) ta N 11 vidare norrut. I Figueres blev det så motorvägen igen, och snart passerade vi franska gränsen. Söder om Bezires hittade vi en camping i Cap d´Agde. Här passade det bra att stanna några dagar, för att njuta av sol och värme, innan det var dags att köra norrut på E 11 mot Luxembourg.



Campingen i Cap d´Agde.

På onsdagen tog vi vespan in till Agde för att handla på Intermarchén...




tisdag 27 mars 2012

PENISCOLA

25 / 26 mars 


Ställplatsen i Peniscola GPS N 40°23´53,0  E 000°24´47,0
Här stannade vi i två nätter, härligt väder, njöt av sol och värme! Många svenska husbilsekipage!


Tänk att det kan va´så förvirrat... Ibland vet vi inte vad det är för dag eller datum (fastän vi har en almanacka hängande i bilen!)... För att inte tala om tiden! Som i söndags... Jo, då visste vi att det var söndag, och att sommartiden började. Men hur var det i Spanien!? Frågade några svenskar som stod på ställplatsen... Jo, fick vi till svar, det var samma i Sverige, så nästa söndag ska vi dra fram klockan... Nästa söndag??? Då kom ytterligare några svenskar, som hört vårt dividerande, och upplyste oss om , att just idag börjar sommartiden i Sverige och Spanien! Sen skrattade vi allihop efter vårt vimsande hit och dit med den där timmen... Men , å andra sidan, sa vi, så kan det väl kvitta med en timme hit eller dit. Tids nog får vi veta!


Dagens etapp 289 km.

söndag 25 mars 2012

ALBIR

 Lördag 24 mars



 Igår nästan sträckkörde vi från campingen  norr om Malaga, till Albir norr om Benidorm. Lite trafik och fin väg, A7/E 15. Det fanns gott om campingar i området, så vi valde en på måfå. 
GPS N 38°34´42,9 W 000°03´54,1 Camping CAP-BLANCH i Albir


Vid campingens infart fanns detta häftiga MCställe, där det var fullt ös!


Dagens  etapp 521 km.




fredag 23 mars 2012

MAROCKO - EN ÅTERBLICK

Fredag 23 mars


Vem har inte kört vespa i öknen!!!
Campingen i M´Hamid, vid kanten av Sahara, är omgärdad av en pisémur (pisé = en blandnig av lera, grus och iblandhalm, används som byggmaterial på landsbygden)och alldeles vid utsidan av denna mur, vid ena kortsidan, ledde en väg som mynnade ut i Sahara. På denna väg kom ibland någon moped, bil eller cykel annars var det mest människor som gick till fots eller red på en åsna som syntes till. Vägen var som en sämre körväg, gropig, ibland stenig, ibland stora gupp som stack upp som stora pucklar,ibland betäck med fin ökensand.
Just denna väg tyckte Arne att vi skulle utforska- med vespa. Inga-Lill var inte av samma mening... I alla fall så körde vi iväg. Klungor av ungdomar (12- 15 år) gick på vägen, några cyklade i riktning ut mot öknen. Kunde det finnas en skola därute!?
Det var ganska grönt och lummigt utmed vägen, buskar och palmer och grön markvegetation. Små piséhus fanns fanns lite här och var. Efter någon kilometer övergick vägen till att bli alltmer sandig, och den gröna växtligheten övergick alltmer till sanddyner. Och härute upptäckte vi skolan, eller skolorna, för det var två, en för flickor och en för pojkar. ( Man blev lite fundersam... skolor här ute!Kanske också för att de normadbarn som levde ute i Sahara skulle ha tillgång till skolan ?) Vi hade precis upptäckt skolorna, när vi körde in i en stor "sandhög", och vips så vurpade vi! Arne körde ganska sakta och sanden var mjuk, men Arne fick dock hela tyngden på sin vänstra axel, medan Inga-Lill bara landade mjukt. 
Vi kom snabbt upp på fötter igen, och vände åter mot byn. Nu föredrog dock Inga-Lill att hoppa av vespan och gå till fots på de delar av vägen som var betäckta av sand! Arnes axel fick sej en ordentlig törn, och det tog några veckor innan han var återställd. Han hade nu insett,att vespan med sina små hjul inte lämpade sej för öken körning!
Men... det är inte många som kan skryta med att ha kört vespa i öknen!!!

NERJA

Fredag 23 mars



Nerja- Europas balkong- väl värt ett besök!




torsdag 22 mars 2012

PLÖTSLIGT HÄNDER DET

Torsdag 22 mars


Nä, vi har inte vunnit på Triss... Men idag hittade jag (Inga-Lill ) något som jag letat efter i åratal, och som jag liksom aldrig lyckats hitta!  Men idag när vi gick där i Torre del Mar, så fanns den bara där! Bikinin som jag letat efter! Ja, plötsligt händer det!( Får nog köpa en trisslott när jag kommer hem!) Så nu äntligen kan jag kassera den gamla, som hängt med i åtminstone 6 år!(Det passar sej inte alltid att vara naturist!)
Vi har skjutit upp avresan härifrån två gånger, men nu är det meningen att vi far iväg på lördag. Vi blev lite nyfikna på den lilla byn Nerja, som ligger 2,5 mil härifrån. Lär vara en av de finaste byarna i hela Spanien (vem som nu har bestämt det!)I morgon tar vi vespan dit för att undersöka saken!
Vi har internet till i morgon eftermiddag, får se om vi hinner göra några mer inlägg... När det blir sedan återstår att se...



onsdag 21 mars 2012

ÄNNU EN LAT DAG

Onsdag 21 mars


Med risk för att verka tjatiga-ännu en stilla dag vid poolen...
Vi gjorde dock en kort "utflykt" till köpcentret, så Arne också fick köpa något. Ja,ja, nå´n rättvisa får det väl va´!



MAROCKO - EN ÅTERBLICK

Onsdag 21 mars


Att det var rörigt i tullen vid inresan till Marocko, har vi ju berättat om tidigare...
Det här är Helenas och Inges, ett av trevliga svenska par vi träffade på campingen i Agadir, vision .
Helena och Inge, i mun på varandra: Ja, det var ju så rörigt där i tullen, en massa folk som skulle hjälpa till, man visste inte till vem man sa ja eller nej, man sprang med papper hit och dit, man visste inte hur man hade det... Men i alla fall... så var vi nästan ute ur tullområdet... Då hoppade en marockan in i bilen, och sa att vi beställt guidning Jag trodde förstås, sa Helena, att Inge sagt ja. Och jag, sa Inge, trodde förstås att Helena sagt ja! Men i alla fall ,sa Helena, jag fick sätta mej där bak, och marockanen satte sej där fram. Sen åkte vi till en liten by, visserligen var det fint... Och sen ville han ha 400 dirham!
Vi skrattade hjärtligt åt deras oförutsedda upplevelse (och utgift)!
Ja, ja, det gäller som sagt att veta till vem man säger ja eller nej i den marockanska tullen!

tisdag 20 mars 2012

REGN I NATT

Tisdag 20 mars


Efter regn kommer solsken... I natt smattrade regnet på husbilstaket. Första regnet sen vi for hemifrån, med ett undantag förstås... Det gigantiska åskväder som vi körde rakt igenom andra dagen i Marocko! På morgonen skingrades dock molnen, och snart sken solen från en klarblå himmel. Det blev en stund vid poolkanten, ja, t.o.m.ett dopp i poolen för Inga-Lill, sen åkte vi iväg till det stora nya köpcentret i utkanten av Torre del Mar. Där "hittade"förstås Inga-Lill både skor och tröja och skärp. "Tänk vad mycke man får för en femhundralapp", sa hon förnöjt när hon packade ner grejerna i vespan, medan Arne suckade..."Har du verkligen användning för ett par skor till!?" (Det var Arnes idé att åka dit, så han får skylla sej själv!!!)



måndag 19 mars 2012

TVÅ NYTTOR

Måndag 19 mars



Lövsprickningen har ännu inte riktigt kommit igång, men är i startgroparna...Jag är ingen fågelfotograf, och kommer aldrig att bli, sa Arne, men en bild på våra närmaste grannar kan jag väl ta!


Idag har vi inte gjort nå´n nytta, om man nu absolut måste göra det! jo, förresten, två nyttor har vi gjort, och båda har det med flaskor att göra... 
Idag på förmiddan åkte vi in till Torre del Mar och "Mekadonan". Där inhandlade vi skumpa till Jonathans (vårt barnbarn) studentfest. Lite annat smått och gott slank förstås också ner i korgen; patéer, ostar, grisakött (särskilt Inga-Lill gillar det, fanns ju inte i Marocko!), olivkräm...
Väl "hemma" bytte vi ut vår tomma gasflaska mot en fulltankad med propangas. Fanns här på campingen, och kostade 14.50€!
För övrigt har vi fördrivit tiden vid poolkanten.


MAROCKO - EN TILLBAKABLICK

Ibland känns det lite overkligt, att vi åkt omkring i ett,  för oss så annorlunda land som Marocko. Att vi häpna och fascinerade beskådat människorna, byarna och det storslagna landskapet. Men vi vet inte hur det är att leva och bo i Marocko, vad människorna lever på för villkor...
På campingen i M-Hamid, vid Sahara, jobbade Mohammed. Han pratade engelska, tyska, italienska och så förstås franska, arabiska och sitt "eget" berberspråk. (Det finns många berberspråk, de liknar arabiska) Jag frågade Mohammed om han hade barn. Ja, sa han, jag har fru och två barn. Bor du här i byn, fortsatte jag. Ja, jag bor byn, i ett stort hus, svarade han (Oj då, tänkte jag, han är nog rik!)Men, fortsatte han, det bor 28(!!!) människor i huset, kusiner, mostrar, fastrar... Min fru och jag, och våra två barn, bor i ett litet rum. Vi äter alla måltider tillsammans, det är aldrig tyst, det är jobbigt... Ibland känns det som om jag inte vill åka hem, utan stanna här på campingen... Berättade Mohammed, som trots allt hade ett arbete. Vad han tjänade vet jag inte, men jag misstänker att "patron"(som campingägaren kallades av de som jobbade på campingen) stoppade det mesta av inkomsterna i sina egna fickor.

söndag 18 mars 2012

MC DONALDS

Söndag 18 mars



Idag hade vi siktat in oss på att åka in till Torre del Mar, och äta. Men att hitta något ätbart vid femtiden var stört omöjligt! ( Om man inte ville ha glass förstås!) Där var vi inte överens Spanien och vi... Så det blev Mc Donalds som blev räddningen!

MAROCKO - EN TILLBAKABLICK.

När vi stod på ställplatsen/parkeringen inne i Marrakech, såg vi denna tyskregistrerade bil, som givetvis väckte nyfikenhet. Den var nämligen belamrad med namn på all väldens länder! Alaska, Brasilien, Chile, Argentina, Tibet, Vietnam, Indien, Iran, Egypten... Hade detta tyska par verkligen besökt alla dessa länder!? Jag var förstås tvungen att fråga... Jodå, de hade varit där, berättade detta ytterst vänliga och trevliga människor! Men hur kunde ni göra er förstådda, undrade jag vidare... Jo, förstår du, svarade de, det finns ett språk, som ALLA människor i hela världen förstår, och det är VÄNLIGHET! Om man är vänligt sinnad och visar vänlighet, så får man alltid vänlighet tillbaka!
Fortfarande lite nyfiken, frågade jag, om de forskade eller skrev en bok om sina resor. Nej, svarade de, vi reser för vår egen skull, för att vi är nyfikna på andra länder och människor. Möjligtvis kan det bli någon tidningsartikel... Och så skriver vi dagbok förstås!
Vart de skulle styra kosan efter Marocko glömde jag att fråga, men visst var det tänkvärda ord som de förmedlade!


lördag 17 mars 2012

PROMENAD I TORRES DEL MAR

Fredag 17 mars






På promenad i Torres del Mar...


Där strandpromenaden slutar i väster, finns en stor ställplats. Den är gratis och det finns tömningsmöjligheter.



Pommes på vår Marockanska gasolspis, som vi köpte på marknaden i Bananbyn. (För 60 dirham) Vindskyddet, inköpt i den lilla butiken precis utanför campingen i Agadir, kostade 100 dirham.



fredag 16 mars 2012

TULLEN I MAROCKO

Fredag 16 mars

Marocko- en tillbakablick.;Tullen i Ceuta (Sebta)
Vi körde längs med Tangers stora moderna hamnområde, men så plötsligt var vi i det "vanliga Marocko" igen, och den stora breda vägen ersattes av en smal och skruttig, som sakta ledde oss upp mot högre höjder. Vi kunde skåda ett storslaget landskap, men inte tyckte vi att det var så hänförande, som det varit som när vi  först kom till Marocko. Nu ville vi fortast möjligt ner till havsnivå igen och genom tullen!
Väl nere vid havsytan igen kom vi nästan direkt till tullen. Så fort vi parkerat bilen, i början av tullområdet, kom några "hjälpande marockaner", vänligt men bestämt avböjde vi deras hjälp.  Tog sikte på ett litet "kyffe", som vi antog dolde passkontrollen. Såg ut som en nersliten gammal barack, där man liksom sågat ut ett litet rektangulärt hål, lagom för att kunna ta emot ett pass, och åtminstone se att det stod en person utanför. Vi kunde i alla fall se att det befann sej en person därinne i dunklet. Vi fick våra pass kontrollerade och stämplade, hoppade in i bilen igen, och körde fram till en bilkö några meter längre fram. Stod väl 4-5 bilar framför oss...Fort, gick det inte, för bilarna skulle kollas inuti, i bagageutrymmen och under. Men när vi kom fram, vinkades vi bara åt sidan, där vi skulle stanna för att gå ock visa våra "papper" på bil och vespa. Inga-Lill hoppade ut, och en vänlig tullare pekade på ännu en eländig barack en bit bort. Ingången var på sidan, alltså i det trånga utrymmet mellan två baracker. Inga-Lill krånglade sej dit, och stack in huvudet, dörren var ju öppen! Därinne i det trånga utrymmet stod ett litet bord, på bordet stod ett stort fat men rykande het couscous och grönsaker, varifrån tre tullare, en sittande och två stående, ivrigt smaskade i sej , med höger hand (inga bestick) av det som fanns på fatet. 
Försiktigt visade Inga.Lill sina papper, ville liksom inte störa , varpå en tullare skriker något. Och där från ingenstans dök ytterligare en tullare upp, muttrade lite, kollade papperna, skrev några "nöffror bak på varje papper. Så var det klart! 
Sakta puttrade sen vidare inom tullområdet, och efter att ha fått visa upp passen ytterligare en gång, var vi så inne i EUland, d.v.s. Spanien. De spanska tullarna bara vinkade åt oss att fortsätta, och nu tog vi sikte på färjan... 
Vi fick köra ombord ganska omgående, (vilken tur annars hade fått vänta 1,5 timme på nästa !), men precis innan vi körde på båten, blev både passen och vi noggrant granskade av en spansk polis. Nu lämnade vi Afrika, det gungade lite lätt när vi korsade Medelhavet, och så åkte vi iland i Europa! Nu "granskades" vi igen, men behövde inte stanna... förrän vi kom till sista "gaten". Där blev det stopp, en tullare visade att vi skulle öppna ett fönster. Inga-Lill öppnade,  tullaren sa något på spanska, men inga-Lill  förstod inte ett ord! English, försökte hon. tullaren skakade på huvudet. Men så visade han på två hundar som stod längre bort. Aha, sa Inga-Lill på svenska, du undrar om vi har någon hund!? Ja, sa han på spanska förstås. Nej, nej,sa Inga-Lill Sen skrattade de båda två, och han vinkade glatt att vi skulle fortsätta... 
Att vi sen helt virrade bort oss när kom ut från hamnområdet är en helt annan historia; men till Lidlparkeringen kom vi alla fall, där vi kunde övernatta!


Dagen idag-en lugn och stilla dag vid poolkanten...