Idag fyller hon 25, vårt älskade barnbarn Amanda; hon som föddes den där söndagen i november 1990, just när det var Fars Dag...
Hon som sen dess fyllt vårt liv med ofantlig glädje och lycka...
Att 25 år kan gå så ofantligt fort, det är ofattbart....
...för det var ju inte så länge sen jag själv fyllde 25...eller???
25 år... när livet lekte och man aldrig, aldrig tänkte tanken att man helt plötsligt en dag skulle närma sej 70-strecket....!
Jag kommer inte ihåg just min 25-årsdag i April -72, men jag kommer ihåg att A och jag åkte till London strax efter... Med båt från Göteborg...
Båten gick framåt eftermiddan, så vi strövade omkring lite i stan innan, och det var då jag köpte min fina mjuka mockajacka...
..den som Amanda hittade en gång för några år sedan i mina "gömmor"....
I London inhandlade jag sen, på Carnaby Street, ett par häftiga platådojjor...
....dom har varit flitigt använda till "utklädningsskor" både för barn och barnbarn och deras kompisar!
Nu står dom här på golvet, tillsammans med ett spetsigt par i grå mocca och lack från 60-talet, som en liten påminnelse om, att livet rusar på i ofantlig fart, och att nya generationer växer upp, till glädje och lycka för oss som har fått förmånen att leva, och uppleva dessa små under som kallas BARNBARN!
Inga-Lill
Vad fint skrivet!!! Kram på er!!
SvaraRaderaNog är det otroligt hur fort åren går, eller snarare rusar iväg. Inte känner jag mig så gammal som spegelbilden visar, men när jag ser på mina barn och barnbarn, så kommer trots allt insikten. Jag håller med dig i att barnbarnen är undren i tillvaron. Ha en riktigt God Jul!
SvaraRadera