HASSAFALL-LEDEN

Från nostalgirum till nostalgivandring...

Vaknade till ett regn som formligen vräkte ner! Aha, en perfekt dag för ett röj i mitt nostalgirum! Vid flytten, för ett och ett halvt år sedan, stuvade jag bara in pärmar, en massa smågrejer, gamla almanackor, tidningsurklipp m.m. m.m. i skåp och garderober i ett av rummen, som vi har som gästrum. Sen har det bara legat där huller om buller. Men NU skulle det sorteras! Jo, jag lyckades få hela golvet fullt med grejer, men...som genom ett trollslag letade sej solens strålar in genom fönstret och tempen visade på 20°! Inte kan man sitta inne då!

Så det blev en härlig promenad tillsammans med Cornelia (dotter) och Ebba (dotterdotter). Vi beslutade oss för att gå den Hassafall-leden, som utgår från Hovslätts Hembygdsgård. Man följer den porlande Tabergsån upp mot Hassafallen; en ravin med forsande vatten.

Ebba och Cornelia i Hembygdsparken.

Vid Hassafallen

Hassafall-leden; en fantastisk spännande naturupplevelse både för stora och små!

Ett vintrigt Hassafall, målat av min älskade pappa i början av 50-talet.

"Den som med bara fötter sommar efter sommar

trampar samma strandbotten, samma grus och gräs, 

samma mossor och ljung, samma klippor och stenar, 

har dem i fotsulorna hela sitt liv, 

hur långt ut i världen vägarna må bära."

                                             Hans Ruin

Eftersom vi bor i bygden och känner skogsvägarna runt Hovslätt, vek vi av från den markerade leden strax efter Hassafallen, och tog vägen som så småningom ledde oss genom den lilla idylliska byn Bårarp ...

Bårarp är nästan som Bullerbyn, konstaterade vi, när vi genomsvetta åter var nere i samhället... och jag gick åt vänster och Cornelia och Ebba gick åt höger...  Och snart var vi hemma, var och en hos sej... Ja, vi bor ju bara någon dryg kilometer ifrån varandra!

                                                                                                      Inga-Lill