Idag har dagen bara runnit förbi...Arne har mestadels legat i sängen, fick feber i går kväll. Det kan bli så ibland, en biverkning på den medicin han tar.
Och Inga-Lill drog sej till minnes en liten episod, som hände när vi var i M´Hamid...
Vid vägs ände, nere i den lilla byn M´Hamid, skulle vi på måndagseftermiddan ta oss en promenad in till byn och ta oss en titt på kvinnornas marknad. Männen hade haft sin marknad på förmiddagen. Alldeles utanför campingen skulle vi passera floden Draa, men den finns förstås inte där i torkan... Jo, den flyter under sanden, hur det nu kan gå till!? Man går över flodfåran, ca 200 m, över en bred och sandig betongbro. Den är gjuten direkt på flodbottnen, så om det ev. skulle rinna vatten över mark, så rinner vattnet över bron. Låter kanske lite konstigt, men så ser nästan alla broar ut i Marocko.
I den ena änden av bron hade en "grand taxi" (en så´n där taxi, som åker fram och tillbaka överallt, fullastad med folk, och det finns MASSOR av dessa taxibilar ska ni veta!) stannat. Ur taxin kommer en man med sin bönematta... Muezzinen (böneutroparen) eller bandinspelningen ropade ut bönestunden från minareten. Mannen kliver ner på sandiga flodbädden, tar av sej skorna, lägger ut sin bönematta (vänd mot Mecca förmodar jag) och lägger sej på knä, böjer sej upprepade gånger mot marken, som man ju gör när det är bön.
Övriga i taxin (inte så troende, kan jag tänka) väntade snällt inne i taxin, medan chauffören stod utanför och rökte. Tyvärr vågade Arne inte ens antyda att han ville fotografera, vi visste att det var helt otänkbart! Till mosken, en bit längre bort, skyndade en massa män, tog av sej skorna och klev in.
Kanske hade mannen i taxi lite bråttom, och inte tillät sej att gå in i mosken, utan snabbt ville iväg när väl bönestunden väl var över!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar